Välkommen
till Linköpings fågelklubb!

 


 

 


Daglediga 180417

Idag var det rekord på deltagare, 44 personer, som samlades vid Sättuna den tidiga timmen till trots. Vi fick gå ut till plattformen i två grupper. Vädret var behagligt och med en musik av våtmarksljud; tofsvipor, lärkor, rödbenor och Linköpings rarris rödspov. Enkelbeckasiner hördes tickande från fälten och sågs dyka högt i luften bort mot Kaga. En hona brun kärrhök passerade. Flera ängspiplärkor och några sävsparvar spanades in. Ute vid plattformen såg vi fjäll/bläsgäss mot sommarstugorna. Det var gott om änder framförallt bläsänder. Arne A hittade en vacker ensam hane skedand. Steglitser och hämplingar hördes.
Gässen såg spännande ut så vi åkte sedan till Nybro, där vi först fikade innan vi radade upp oss i lä bakom sommarstugorna och letade fjällgäss. Vi kunde snart se att de var betydligt fler än de 8 som rapporterats. Närmare 20. Den gula orbitalringen syntes tydligt och flera var ringmärkta. Ingemar hittade även en ensam spetsbergsgås i gänget. Den är sädgåsliknande men med skära ben! Kul!


Spetsbergsgås                                   Foto: Stefan Westberg


Vi såg även två par stjärtänder och ett par skedänder, krickor, än fler bläsänder, doppingar, strandskata, rödbena och flera rödspovar.
Ja dagen var lyckad!

Gunilla Wetterling



Daglediga i Tinnerö den 10:e april

Pdf-version: läs här.

Äntligen litet vårkänning! Denna återspeglades i antalet deltagare, som uppgick till inte mindre än 30. Den mesta snön var borta, men Frökärret och Rosenkällasjön var fortfarande täckta av is. I kanterna var det dock avsmält och där hittade vi litet änder. Bland nyanlända änder kunde vi i Frökärret se snatterand, kricka och knipa. Dessutom hade vi där även tofsvipa, knölsvan och sångsvan. När vi hade påbörjat vår promenad klev Bo Bergman av vägen och in i betesmarken där han fick syn på en större vattensalamander kravlande på marken, uppenbarligen på väg mot lekvattnet i form av Frökärret. De här djuren är ju inte världens snabbaste så den fick hjälp över vägen för att minska risken att den blev påkörd eller upptäckt av någon bevingad predator, dock först efter att ha blivit förevisad för gruppen. Eftersom den hade kam på ryggen och vit svanssida kunde dess kön bestämmas till hanne.


Den större vattensalamander som hittades. Ryggkam och vit svanssida avslöjar att det är en hanne. Dessa karakteristika skymtas här, men syns bättre under vatten.
Foto: Ingemar Ander



När det gäller tättingar så hade mycket hänt! Sånglärkan sjöng flitigt. Ängspiplärka och sädesärla var det gott om. Bland trastarna hade taltrast, dubbeltrast och rödvingetrast anlänt, och björktrasten som vi inte hade sett sedan början på året hade återvänt efter att ha väntat ut vintern på sydligare breddgrader.
Under och efter kaffepausen vid Rosenkällasjön hördes och sågs skogssnäppor. Isens avsmältning hade lett till att skrattmåsar, fiskmåsar och gråtrut hamnade på årslistan för första gången. Ett mindre angenämt inslag var ett dött vildsvin som flöt i vattnet vid Rosenkällasjöns dämme!
När vi efter återkomsten till Fröberget summerade förmiddagen uppgick totala antalet arter till 54, varav 10 nya för året!


Daglediga spanar efter skogssnäppor        Foto: Ingemar Ander


Ingemar Ander


Den 27:e mars, daglediga vid Tinnerö

Pdf-version: läs här.

Femton personer, varav fem kvinnor, infann sig denna vackra vinterdag på Fröbergets parkerings-plats. Ty vinter var det fortfarande! Solen sken från en klar himmel, det var vindstilla och ca -10° kl. 8 på morgonen. Frökärret var förstås fortfarande tillfruset, men efter att vi lämnat parkeringsplatsen konstaterade vi att två tofsvipor stod på en av holmarna i kärret. Stackare, vad hittar de att äta i detta frusna landskap? Ringduvor tutade från andra sidan Frökärret och en avlägsen bofink hördes sjunga. Både större och mindre hackspett hördes trumma, och vi avvek från vägen över ängen i riktning mot den mindre. Vi kom närmare, men någon riktigt bra ögonkontakt fick vi aldrig. Däremot fick vi för första gången på säsongen se och höra flera grönfinkar i närheten (inne i stan har de varit aktiva med sång väldigt länge). Ett par sångsvanar kom flygande, bara för att finna att Frökärret, deras favoritplats i Linköpings kommun, var isbelagd.


En av tofsviporna i Frökärret           foto: Nils Petter Gregersen

Efter att ha kommit en bit på väg mot Tinnerö gård hörde vi inte mindre än två trummande mindre hackspettar. Riktigt kul! Vidare hittade vi två starar högt uppe i ett träd. Litet svåra att observera var de på grund av motljus, men identifieringen underlättades genom deras läten. Några sånglärkor drog förbi på höjd, uppmärksammade genom sina kontaktläten och nästan litet sång. Några tursamma personer fick dessutom se dem. En ensam trana kom flygande och gick ned på ett fält. Senare hördes flera tranor och ytterligare tre flygande individer kom inom synhåll.
 
Inne i skogen efter vägskälet mot Halshöga hade vi på det vanliga stället kungsfåglar. Den här gången var de dock nästan helt tysta. Att vi fick se dem berodde på att vi erfarenhetsmässigt vet att de brukar vara där. Nästa punkt på turen var 9:40-kaffe vid dämmet, där vi hittade ett bord i solen. Ingen forsärla den här gången, men efter en stund hördes en trädlärka sjunga på avstånd. Kul! De allra flesta i gruppen kunde urskilja den från annat kvitter. En tofsmes visade sig kortvarigt men väldigt bra i vassen i sjökanten och förhoppningsvis lärde sig alla tofsmesens läte.

Litet längre fram stannade vi till för att lyssna på en sjungande trädkrypare, något som man inte hör så ofta.
 
Trots att eklandskapet sannolikt inte var bästa platsen för att kolla vårfåglar var vi i alla fall nöjda med dagens resultat i form av 32 arter, varav tio nya för säsongen i Tinnerö!


Ingemar Ander




Daglediga 180403

Vi utgick från Leonardsberg denna vårliga vindstilla dag. 20 skådare tågade ner till tornet. På vägen flög två tranor upp. Det första vi hörde vid tornet var hämplingar. Ute på vattnet låg två vitkindade gäss bland alla kanada- och grågäss. Gott om framförallt vigg och knipor. Några brunänder och skäggdoppingar sågs på håll. Den mest märkliga obsen var en leucistisk kråka, som tyvärr bara några hann se.
 
Efter en dryg timme åkte vi till Mauritzbergs slott och körde upp på parkeringen på norrsidan av slottet med fin utsikt över fjärden. Det var en fantastisk fin dag, kavlugnt på havet och fullt med fågel. Vi såg hundratalet ejdrar och troligen flera hundra alfåglar som vi även hörde ”sjunga”. Storskrake och småskrake, dykänder, gäss och svan mm låg även utanför. Några strandskator sågs även.


Foto: Svante Söderström
 
Slottsherren kom förbi och var mycket intresserad av våra obsar. Svante vår sociale skådare fick höra en hel del om slottet. Det ägs idag av en finsk fd modebutiksägarinna som förvandlat slottet till ett kulturcentrum och en konferensanläggning.
 
Efter lunchfika på bergskanten och när vi skådat färdigt åkte vi till Betebyviken, där det varit mycket gäss nyligen. Nu var de flesta på väg norrut förmodligen och vi fick nöja oss med en fin varfågel!

De flesta åkte sedan hemåt efter en fantastisk fin dag vid sjö och hav!

Gunilla



Foto: Svante Söderström



Daglediga 180320

Det var äntligen lite vår i luften när 21 Daglediga samlades vid Nybro. Kanadagässen på maderna hade bytts ut mot grågäss. Förutom enstaka kanadagäss såg vi inga andra gäss än de grå (de kom dagen därpå!). Stora flockar av närmare 100 starar strök runt. Åke hittade en pilgrimsfalk ute på Stora tornets balustrad. Kerstin W upptäckte även två rapphöns. Vid plattformen hände inte mycket mer. Två unga havsörnar strök runt. Gässen gjorde ingen ansats att lyfta? Kändes de möjligen igen som dåliga jägare?



Vi fortsatte till Kungsbro och tog fikapaus nere vid strömmen i vindskydd av fiskebodarna. Solen gassade och vi hade svårt lämna vårvärmen. Strömmen höll en stor vak öppen men ändå rätt tunt med fågel; gäss, knöl- och sångsvan och många knipor. Dagen avslutades med tips från Kerstin A om vårens första vipa i vägkanten vid Gillberga.


Foto: Svante Söderström


/Rapport Svante Söderström, antecknat av Gunilla W

 


Den 13:e mars. Daglediga vid Tinnerö

Denna dag låg temperaturen strax över nollan, det var mulet och det kom tidvis litet duggregn. Endast fyra personer (!) valde att utsätta sig för dessa grymma förhållanden i stället för att stanna i sängvärmen. Snön var blöt, halkig och tung att gå i. På vägarna var det rena slasket. Vid Rosenkälla passerades vi av en budbil som i rätt hög fart körde uppför backen och in mot Edhaga. Strax kom den tillbaka, efter att gissningsvis ha levererat något. Föraren stannade till och bad om ursäkt om han hade stänkt ned oss. Han hade helt enkelt varit tvungen att ta ordentlig fart för att komma upp för backen i det slaskiga väglaget. Dessbättre hade det inte stänkt särskilt mycket och vi hade redan förstått varför han hade kört som han gjorde.
När det gällde fågelaktiviteten så konstaterade vi att talgoxarna sjöng flitigt, blåmesarna inte riktigt lika flitigt. Dessutom höll en del gulsparvar på att sjunga upp sig. På avstånd hördes spillkråka och gröngöling. Riktigt trevligt var det att vid Rödberget få se en mindre hackspetthanne som visade upp sig en stund medan vi förtvivlat försökte torka bort imman från glasögonen. Vi fick också se ett par mindre korsnäbbar fint, och vid det vanliga kungsfågelstället hade vi två kungsfåglar som höll till i skiktet närmast marken. Väl tillbaka vid Fröbergets matning fick vi se en ensam entita, som verkade litet däven i det att den satt alldeles stilla i stället för att som normalt fara omkring som en tätting.
Dagen totala artantal blev 20. Rekord om man räknar det som observerade arter per deltagare!



Gulsparvshannarna blir gulare för varje gång vi ser dem.
Foto: Ingemar Ander



/Ingemar Ander


 



Daglediga 6:e mars.

Denna dag skulle vi åka till Söderö för att spana in vårfåglar, som det så vackert stod i planeringen. För ett par år sedan hade vi just denna dag på en utflykt till just denna plats fått se både sånglärka och tofsvipa. Årets 6:e mars uppvisade dock ett helt annat ansikte! Det hade snöat ymnigt hela natten och snön föll fortfarande på morgonen. I det läget hade det varit väl äventyrligt att ge sig ut på småvägar. De tre personer som trots allt kom till Karlbergsplan bestämde sig för att ställa in skådandet i väntan på bättre tider.

/Ingemar Ander


Den 27:e februari. Daglediga vid Tinnerö

Denna dag hade vintern slagit till med -13° inne i stan och säkert några grader lägre ute på landet. Det snöade tidvis och blåste så att det var yrsnö. Trots detta hade femton tappra ställt upp. Vi försökte i möjligaste mån undvika de mest öppna sträckorna, men tar man en runda så är det svårt att klara hela sträckan utan att exponeras för vinden. Vi gick medurs och in i skogen vid stora tallen och ned mot Rosenkällasjön och längs norra stranden mot dämmet. Tack att det var fruset kunde vi gå ute på sjöns is. Borta vid dämmet hade det rapporterats en forsärla, som också hade fräckheten att visa sig för de flesta medan jag själv hade gått längs bäcken litet medströms för att spana efter sagda ärla. Alla andra verkade ha fått se den!! Som tur var det någorlunda lä vid dämmet så vi kunde inta vår matsäck utan att bli alltför nedkylda! Sen var det dags att trotsa vädrets makter och ta sig tillbaka till parkeringsplatsen. Några stannade till vid Smedstad, eftersom där setts en vattenrall, och Rolf och Thomas fick även se den helt kort.

Det bistra vädret gjorde att antalet sedda arter endast uppgick till 13, forsärla och rall inbegripna, vilket är det lägsta antalet så långt. En bottennotering som vi inte gärna vill komma i närheten av i fortsättningen!

/Ingemar Ander


Daglediga 180220


Foto: Nils Petter Gregersen

Vi blev över 30 personer idag inkl Norrköpings- och Motalaskådarna. Detta trots att det var kyligt! Vi fördelade oss i bilarna och gjorde ett första stopp vid Ryttargårdsdammen och tittade på den vackra stjärtandshonan där. Det blev många foton också.


Foto: Svante Söderström

Nästa anhalt var foderlimporna vid Västerlösa ute på slätten. Där mötte även Motalagänget upp. Ganska snart sågs en lappsparv bland alla gulsparvar. Några såg även en snösparv. Långt bort i fonden satt en mäktig havsörn i stora eken. Tips av Göran Lindell! När vi var lagom nerkylda körde vi Hackerydsrundan mot Linköping. Strax efter Hackeryd flög en duvhök upp. Borta vid Egeby såg vi en fjällvråk i vanliga trädet i vägkurvan. Vi körde sakta dit och stannade och gick ur bilarna och kunde njuta av fin närobs när den flög till ett annat träd. Gunilla hörde en mjuk vissling och där satt en snösparv i trädet ovanför! Den flög strax och det var inte många som hann se den.


Foto: Nils Petter Gregersen

Nu tog vi en fikarast vid Björkebergs kyrka. Fick tips om att rapphönsen var på plats vid Nybro och mycket riktigt där satt en flock på 20-talet rapphöns i snön och lät sig beskådas och fotas en stund innan de fann för gott flyga iväg. Vi avslutade också denna trevliga och intressanta vinterdag.

Antecknat av Gunilla Wetterlinga


Den 13:e februari. Daglediga vid Tinnerö

Väderutsikterna för denna dag sade mulet med litet nederbörd. Denna trista prognos till trots hade vi mestadels en glugg i moltäcket och solen lyste igenom. Alltså rätt behagligt! Inte mindre än 26 deltagare hade hörsammat dagens kallelse.
 
Vid Fröberget kollade vi förstås in matningen. Skarpögde Esbjörn upptäckte direkt på en talgboll två stjärtmesar som ingen tidigare hade lagt märke till. Alla fick se dem innan de drog vidare.
 
Marken var täckt med några cm nysnö, varför vi höll oss till de plogade vägarna i området. Även denna dag rundade vi Rosenkällasjön, men medurs denna gång. Micke fick se en varfågel strax söder om Fröberget, men tyvärr hann ingen annan få se den. Det är ju inte mycket att ta miste på, så gissa om vi hade korpgluggarna öppna i fortsättningen!

Fikapaus togs vid dämmet, där vi spridde ut oss för att kunna utnyttja bord och sittplatser. Vid bordet där jag var upptäckte någon en ormvråk som vi dock inte hann ropa ut innan den var försvunnen igen. När vi kommit in i skogsområdet strax norr om dämmet uppmärksammades några korsnäbbar i en grantopp, först en grann röd hanne, men sedan också en hona. Helt tysta bearbetade de sina kottar. Det enda man hörde var ljudet av fallande kottar. Kottarna verkade hållas fast i foten och när de var plundrade på sina frön släpptes de till marken. Givetvis diskuterades den svåra frågan om arttillhörighet: större eller mindre korsnäbb? Nils Petter fick några riktigt fina bilder, av vilka det synes framgå att det var mindre korsnäbb.


Mindre korsnäbb, hanne.               Foto: Nils Petter Gregersen

När vi nästan kommit tillbaka till Fröberget kom två sångsvanar flygande på nära håll, en gammal fågel och en fjolårsunge. Vi funderade förstås på var resten av familjen höll hus. Ungfåglar och föräldrar bör ju hålla ihop så här års, så familjen kan ha blivit splittrad.

När rundan var fullbordad tog vi en sväng till matningen vid Lilla Aska eftersom en del deltagare inte hade varit där tidigare. Strax hördes talltitans karaktäristiska läte och minst två individer kom fram och lät sig väl smaka. På närhåll kunde vi se de ljusare vingfälten orsakade av armpennornas ljusa kanter. Vi belönades också med goda obsar av bl. a. tofsmes och trädkrypare.


Talltita                                     Foto: Ingemar Ander
 
Totalt noterade jag 23 arter och totala antalet arter för våra tinnerövandringar är nu uppe i 31, Lilla Aska då inräknat i området.
 
Ingemar Ander



Daglediga 180206

Vi var 15 personer som samlades denna kalla vinterdag med mycket snö. På agendan stod vintermatningar. Start vid Björn Erikssons skogsmatning vid Lilla Aska. Den låg skyddad en bit in i en granskogsglänta. Vi blev överraskade av artrikedomen med förutom de vanliga fågelbordsfåglarna även många tofs- och svartmesar. Tofsmesarna var väldigt pigga och flög runt och knyckte på sin tofs.


Foto: Nils Petter Gregersen

Därefter fortsatte vi till en annan typ av matning i eklandskapet vid Smedstad koloniområde. På vägen dit såg vi en vacker rödhake. Det var gott om gulsparvar och koltrastar vid matningen men inga större sensationer.
Trädgårdsföreningen mitt i staden stod nu på tur. Först fikade vi vid Naturummet. Margareta Pilemalm matar uppe vid Belvederen. Vi letade bo- och bergfink men såg inga, däremot rödhakar och en stenknäck.
Gunilla berättade om en lappsparv hon upptäckt vid Västerlösa och de flesta ville så klart åka och titta på den. På slätten var det kallt och fåglarna satt i träden uppjagade av en sparvhök. Efter ett tag kom dock alla 400 gulsparvar ner på foderlimporna med hönsfoder. Kajor och duvor har hackat hål på plasten och det har blivit en riktig megamatning! Lappsparven var där men svårsedd bland alla nervösa gulsparvar. Det var bara de med tubkikare som kunde se den.


Foto: Gunilla Wetterling
 
En pilgrimsfalk kom svepande och högg en gulsparv. De flesta fåglar verkade inte reagera till skillnad mot hökens attack. Det gick väl för fort.
Plötsligt upptäckte Gunnar en örn på håll. Det var mycket vitt på den. En kungsörn! Snart kom en till också med mycket vita teckningar. En till kungsörn! Därefter kom Göran Lindell och tog ner oss på marken. Det var två unga havsörnar! Det är lätt att missta sig om man inte kollar noga.
Efter ett tag gick kylan in i märg och ben och vi åkte hemåt.

Antecknat av Gunilla Wetterling





Daglediga 180123

Det var en kall vinterdag när vi, hela 35 skådare, samlades vid Snöbryggan. En verkligt blåskimrande kungsfiskare upptäcktes omgående. I kölddimman bakom lilla bron sågs en rörhöna. När fötterna började göra sig påminda tog vi bilarna till Meandern för att spana smådopping. Vi hade turen att se tre stycken simma över ån och snart ytterligare en. Alla fick nog se denna näpna dopping. Ett år såg vi en storskrake försöka äta upp en smådopping, så de lever nog farligt.


Foto: Svante Söderström

Vidare ut till Stångåmynningen med gott om framförallt vigg, men även knipor, stor- och salskrakar. Tre havsörnar satt på iskanten och många grå- och havstrutar vilade på isen i en enda stor flock. En bergandhona hittade vi också. De är lite svåra att skilja från vigghonor med vit näbbrot, men denna var betydligt ljusare, hade mjukare huvudform mindre nagel och så klart ingen antydan till tofs. Gunilla såg också glimten av en svärta, som sedan tyvärr försvann. Kanske samma individ som förra gången Daglediga var där ute. Fikade vid Jolleklubbens bord och skådade sedan ett tag till. Berganden var nu betydligt närmare. En flock vackra stjärtmesar flög förbi tornet. De flesta var sedan mer eller mindre frusna och vi åkte hemåt.

Antecknat av Gunilla





Daglediga 180109

Vallaskogen väntade i dimman idag. Vi var 22 st som startade från Karlbergsplan med målet att se fler arter än skådare. Möttes av svirrande blåmesar och överflygande mindre korsnäbbar. En hackspett trummade ovanligt ivrigt. Vi letade rätt på den och det var den större. Lite tomt på fågel så vi gick in i skogen och spelade kungsfågel. Fick genast svar med talgoxens vårsång. Vidare mot Gamla Linköping. Spelade kungsfågel igen och en trädkrypare kom flygande. Bytte till svartmes i mobilen och då blev det fart med flera stycken som visade sig fint och sjöng även.


Foto: Nils Petter Gregersen

Fikapaus vid Gamla Linköping med underhållning av flera trädkrypare, även de sjungande. Därefter gick vi in i villastaden och letade de sedvanliga duvorna. I en trädgård satt tre fina turkduvor och i den stora linden tre ringduvor. Några tamduvor flög också bortåt. Triss i duvor!


Foto: Nils Petter Gregersen

Gick tillbaka i skogskanten med nötskrikor och korp. Totalt kom vi upp i 23 arter. En över målet! Bra och trevlig start på året. När vi åkte hem kunde vi lyssna på Kerstin W och Svante S på P4 från en intervju om Gamla Linköpings framtid.

Gunilla



Foto: Svante Söderström





Rödspoven nr 1 2018 samt vårens program

Vårens program för Linköpings fågelklubb finns nu upplagt under aktiviteter.

Senaste numret av Rödspoven, nr 1 2018, kan du läsa här.






Hemsidan 2017

Här kan du hitta bilder och aktiviteter från hemsidan för 2017.


 



 



Senaste
obsarna

(Datumsorterat)



Linköping
(Artportalen)

Östergötland
(Artportalen)











Kommande aktiviteter




Tisdag 24 april kl 7.00 Tinnerö.
Ingemar Ander guidar.


Fredag-lördag 27-28 april, Store Mosse.
Store mosse är södra Sveriges största högmosse. Området är stort och ödemarks artat men med många spänger och leder är det ändå lättillgängligt. Området ligger nära E4:an norr om Värnamo. Vid den här tiden spelar dvärgbeckasin. Lätet har liknats med en galopperande häst och det hoppas vi få höra.


Fågelskådningens dag 5 maj 9-12, Svartåmynningens naturreservat.
Under förmiddagen finns guider från Linköpings fågelklubb vid plattformen i Nybro, Svartåmynningens naturreservat.




 

Dagledigas program för Våren 2018


Samtliga vårens aktiviteter kan du även hitta under aktiviteter till vänster eller i Rödspoven.







LÄS MER OM AKTIVITETER UNDER "AKTIVITETER" OCH "DAGLEDIGA" I VÄNSTERSPALTEN!