Välkommen
till Linköpings fågelklubb!

 

 




Daglediga 220517 Svensksundsviken, Beteby och Djurö.


Skäggmes         Foto: Gunnar Blomqvist


Denna vackra försommardag mitt emellan hägg och syren satsade vi på Norrköpings kustlokaler. Vi började vid Svensksundsviken och gick i samlad tropp ut till tornet. Det är så högt så i regel orkar ingen gå upp efter den långa promenaden.
Flera sångfåglar hördes efter stigen ut, törnsångare, svarthätta, trädgårdssångare, lövsångare, näktergal. Dessutom svartvit och grå flugsnappare och buskskvätta. Årets första tornseglare mötte oss på spången.
Ute vid tornet hade vi förväntat oss en hel del vadare, men det blev bara rödbena och drillsnäppa. Däremot en stor flock gulärlor. I stället fikade vi.
På åter promenaden hörde vi en göktyta.


Ärtsångare        Foto: Ingemar Ander

Nästa stopp var Betebyviken. Vi stannade halvvägs ut och lyssnade på buskskvätta och ivrig ärtsångare. En lokal skådare kom och undrade om vi sett en dammsnäppa. Den hade setts lite längre söderut men dragit ev. hitåt. Vi gick ner till viken med hoppet att möta den. Men det blev bara grönbena, rödbena och en mosnäppa långt bort i värmedaller. Fortsatte ut till bäckmynningen. Där sågs och hördes sävsångare, ett par rörsångare, sävsparvar och så ett piggt gäng skäggmesar. Mesarna såg vi sedan mycket nära när de födosökte bland den liggande vassen mot vattenkanten. Läcker syn med illgul näbb och fint färgad dräkt. Långt ute över vattnet hade Nils-Åke upptäckt ett par svarttärnor. Vi såg en stående på en stenrevel.
Tillbaka till parkeringen fikade vi igen medan svarvit flug och rödstjärt underhöll.


Foto: Svante Söderström

Avslutade med en promenad i Djurö naturreservat. Ejderguding sågs vid stranden och två gravänder. I ett par rishögar såg vi en törnskatehona. Det blev en underbart vacker promenad genom lövskog, strandområde och ekhagar med riktigt gamla ekar. Fruktträd och hägg blommade och vi kopplade av.
Antecknat av Gunilla Wetterling



Foto: Svante Söderström



Daglediga, Tinnerö 2022-05-10


Frökärret med skir vårgrönska i träd och buskar Foto: Ingemar Ander

Arton personer kunde räknas in denna morgon då vi startade redan klockan 7. Vi började som vanligt med att blicka ut över Frökärret. En fiskgjuse passerade snabbt förbi på låg höjd. Sångsvanparet fanns på plats, den ena på boet, en andra ute på vattnet, rätt lugn idag och utan att jaga kanadagås.
 
Svarthakedoppingar fanns i ett flertal par i Frökärret, lätt sedda från vägen bort mot Tinnerö. Plötsligt skedde ett stort lyft av andfågel. Dramatiken visade sig bero på att en adult havsörn kom inflygande och gjorde några utfall men utan att få något i klorna. Den slog sig ned i en stor ek på ön ute i kärret och blev sittande där en god stund. Under tiden kom änderna tillbaka och återgick till sina ordinarie sysslor, synbarligen obekymrade över örnens närvaro. Man undrar om de redan hade glömt bort att den fanns där. Doppingar och sothöns går inte på vingarna vid en sådan här attack utan förlitar sig antagligen på sin dykförmåga. Doppingarna är kanske rentav för små för att örnen skall bry sig om dem.

I kanten av Frökärret uppehöll sig också en rödbena som alla med litet besvär fick se. Den gick närmast vattnet och var alltså ofta skymd av tuvor. En som däremot inte var skymd var en buskskvätta. Denna art har för vana att sätta sig högst uppe på strån eller i buskar. Efter att vi hade kommit ut på rakan mot Tinnerö gård uppenbarade sig en buskskvätta till (kanske rentav samma) sittande på telefonledningen, delvis sjungande. Nu när vi var mindre distraherade av örnar och annat fick alla tillfälle att se den. Några hundra meter längre fram på en samling stenar uppehöll sig en vacker stenskvättehanne. Skvättorna tillhör fågelfamiljen Muscicapidae (som kanske kan kallas ”Gamla världens flugsnappare och skvättor” på svenska), en artrik familj på nära 300 arter. Av dessa har endast stenskvättan och blåhaken hittat till Nordamerikas nordligaste delar. Ordet skvätta kan låta litet komiskt, men förutom stänka så har verbet skvätta betydelsen ”hoppa till”, ”rycka till” och liknande, och det kan passa in på dessa fåglars beteende.


Den vackra stenskvättehannen                    Foto: Magnus Källberg

Ärtsångare lät höra sin skallrande sång. På ett nysått fält gick ett stort gäng ringduvor och letade frön och späda skott, och även en tamduva, en art som vi inte brukar se i området.

I skogen hördes trädpiplärka och grönsångarens svirrande, senare även dess flöjtande ty-ty-ty. Gök och göktyta gjorde sig ofta påminda med sina rop. Taltrastarna var ovanligt högljudda den här dagen och vi hade väl alltid någon inom hörhåll.

Vid dämmet tog vi som vanligt fikapaus, varefter vi kollade den rörsångare som satt och sjöng i vassen där.


Grönbena och gluttsnäppa (närmast). Skrattmåsen ger en vink om storleken.                                            Foto: Stefan Westberg



Sävsångaren                                                  Foto: Magnus Källberg

Komna till Östra tornet vid Rosenkälla tubade vi ut över skrattmåskolonin, som är verkligt stor. Bland bråten av stubbar och grenar ute på öarna kunde vi med litet tur se ett flertal snäppor: rödbena, gluttsnäppa, grönbena, drillsnäppa och brushane (alla de senare honfärgade). Spel av skogssnäppa hördes också men ingen sågs. Dessutom flög några mindre strandpipare omkring. Spelande mindre strandpipare gör ett rätt långvingat intryck när de med långsamma vingslag far omkring över reviret.

För utröna vart den mindre strandpiparen flyttar satte man för några år sedan ”ljusloggar” på ett antal häckande individer i Vomb-området i södra Skåne. Till forskarnas förvåning fann man att fåglarna hade helt olika flyttningsriktning. Den som flyttade västligast hade sin slutstation i Nigeria, medan den östligaste hamnade i Indien! Det förväntade vore att alla i den lokala häckningspopulationen flyttade i ungefär samma riktning.

Här borde det vara chans på födosökande rastande dvärgbeckasin och förstås enkelbeckasin, men vi lyckades inte upptäcka en enda beckasin! Bland dykänder sågs förstås vigg och knipa, bland simänder gräsand, snatterand och kricka, men även en hanne av vardera skedand och bläsand. Måskolonin utgör ett skydd mot predatorer för häckande vadare och änder, i alla fall mot predatorer av måttlig storlek. Kommer det tranor så gör nog måsarna ingen större nytta.

Sittande på en högstubbe lät sig en sävsångare beskådas en god stund. Kungsfågel hördes och även grönfink och steglits.

Trots att vi startade tidigare än vanligt var vi tillbaka vid Fröberget ungefär vid det vanliga klockslaget. Det hade varit mycket att se och uppleva! Efteråt visade det sig att vi hade observerat 70 arter, varav 15 var nya för året. Totalt har vi nu kommit upp i 102 arter.

Den stork som uppehållit sig några dagar i området syntes inte till. På sätt och vis lika bra, för den utgjorde givetvis ett hot mot ungar av många fågelarter och andra djur.

Ingemar


Falsterboresa

Falsterboresa planeras med syfte att studera fågelsträcket. Tid 5-9 september 2022. Antal deltagare 12. Senaste anmälningsdag är 20:e maj. Mer information från Ingemar Ander (ingemar.ander43@gmail.com), som också tar emot anmälningar.

 


Daglediga 220503 Götudden, Leonardsberg och Herrebro.


Nio morgonpigga skådare träffades vid Götudden kl 5.30.
En lärkfalk svepte förbi jagandes tärnor. Förutom gått om tärnor hände inget speciellt. Nordvinden var både hård och kall tyvärr så det passade varken sträck eller skådare. Vi gav upp efter en dryg timme. Götudden är ändå en mycket vacker plats i en stor, öppen och kullig ekäng.
Stannade vid Fröjerum sedan och spanade över sjön och ängarna. Tranor trumpetade, skedänder fint nära, en buskskvätta knastrade och sågs vackert i en buske. Ingemar hörde en tidig rörsångare från vassen. Marianne upptäckte en havsörn inne i skogen.
Vi fortsatte sedan mot Norrköping. Stannade vid Grensholmsbron och fikade i nyrestaurerat område intill strömmen. Det är en fin kungsfiskarlokal och en promenad kan rekommenderas här. Flera svarthättor underhöll oss under fikat.
Nu var det dags för Leonardsberg. Möttes av ett myller av vadare nere i säven, grönbenor, brushanar, svartsnäppor, rödbenor, gluttsnäppor och beckasiner. Jag upptäckte även en dvärgbeckasin som gick där med sitt symaskinspickande. Fiskgjusen låg i sitt bo mittemot, rördrommen tutade och det var gott om änder, gräs, stjärt, bläs, snatter, skedand, krickor mm
Leonardsberg är verkligen en fin fågellokal och sol och fint morgonljus hade vi. Vi tittade även ut över viken vid Kanotudden med hundratalet vitkindade gäss. En gulärla satt fint i solen efter stigen tillbaka.
Styrde sedan kosan hemåt men stannade först vid Herrebro och fyllde på matkistan i bäcksluttningen vid parkeringen innan vi tog en promenad i kärrområdet.
Lite tyst där då vinden var kall och nordlig. Ute vid gömslet hörde vi ändå årets första sävsångare. Även spelande mindre strandpipare. På vattnet påfallande många snatteränder. Lite fler sångare när vi gick tillbaka bl a gransångare.
Efter 8 timmars skådande var vi nu trötta och åkte hem för lite vila.
Antecknat av Gunilla


Daglediga, Tinnerö 2022-04-26


Frökärret denna morgon                                 Foto: Ingemar Ander



Nitton personer hade samlats vid Fröberget denna vackra morgon. Redan under samlingen hördes svartvit flugsnappare sjunga i trädgården vid Fröberget. Vid gick dit och jag tror i alla fall att alla fick se den. Fröbergets trädgård sköts av Ekoparken, och där fanns nu åtskilliga klassiska vårväxter i blom.

Många änder låg på Frökärrets vattenyta. Bland simänderna dominerade snatteränderna i antal, men där fanns förstås även gräsänder och krickor. De senare visade för övrigt upp sig ovanligt fint den här dagen. Som tidigare nämnts finns det ett överskott av hannar hos praktiskt taget alla andfåglar, något som gör konkurrensen om honorna svår. Vi såg flera gånger små sällskap av snatter- eller gräsänder lyfta. En hona följs av ett antal hannar. Honan har helt säkert redan valt sin partner, vilket brukar ske redan under vintern, men så är det ensamstående hannar som är närgångna och försöker ta över. En sådan här grupp brukar flyga några varv och sedan går den ned på vattnet igen. Någon årta syntes inte till idag. Fisktärna hördes skria, men vi kunde inte upptäcka någon här vid Frökärret.


Den svartvita flugsnapparen vid Fröberget      Foto: Roland Betnér


Den här gången hade vi bättre tur med svart¬hakedopping! Två par observe¬rades i Frökärret, ett par i Rosen¬käl¬lasjön samt en individ i Edhaga våt¬mark. Det är väl inte omöjligt att det på de sistnämnda lokalerna hade hit¬tats fler individer om man hade letat noga.

Enkelbeckasin spelflög och så småningom hade de flesta av oss fått syn på den högt uppe i skyn.

En ängspiplärka visade upp sig fint med sin sångflykt. Den slog sig ned på en av inhägnaderna kring de nyplanterade ekarna i betet vid Frökärret. Denna art tillhör de 20 talrikaste fågelarterna i Sverige, och finns över hela landet i lämplig biotop. Uppe på fjället är det kanske den vanligaste tättingen. Piplärkorna ingår i samma familj som ärlorna och är alltså inte närmare besläktade med lärkorna. Däremot kan de likna varandra till utseendet. Här hördes också göktyta, en av två den här dagen. Tyvärr lyckades vi inte få syn på någon av dem.

Senare hörde även några en trädpiplärka, men tyvärr hade jag själv min uppmärksamhet riktad åt annat håll just då.

Vid Tinnerö gård gick vi norrut ett stycke för att spana efter stenskvätta. Det hade nämligen rapporterats en därifrån någon dag dessförinnan. Det blev dock noll skvättor idag, men däremot fick vi in gråsparv som satt på rundlogen! Inte var gång som den observeras. På de sådda fälten kring Tinnerö gick ovanligt stora mängder fiskmåsar och födosökte, även ett antal skrattmåsar. Undrar vad det var för något, mask eller någon insekt?

Strax efter att vi hade kommit in i Hammarskogen hördes lövsångare på nära håll. Den är som bekant Sveriges talrikaste fågelart (bofinken är däremot Östergötlands talrikaste). Efter sedvanlig fikapaus vid dämmet fortsattes vandringen runt sjön. Strax hejdade vi oss för att studera en sjungande svarthätta. Den hade för övrigt en ”brunhätta”, dvs. en hona, i sällskap. På strandängen öster om Rödberget var det förstås gott om gäss och här kunde vi se att några grågåspar redan hade kläckta ungar. Litet ovanligt för oss just här var ett par bläsgäss, som tydligen redan hade tillbringat några dagar där. Vilken kontrast: Grågäss som redan fått ungar kläckta gående tillsammans med bläsgäss som inte ens nått häckningsplatsen på ryska tundran!


Den ena bläsgåsen tillsammans med en grågås med gässlingar. Var lugn: de vuxna hade partner av respektive art i närheten, men utanför bild! Ingen mesallians här inte.   Foto: Roland Betnér


Från Östra tornet vid Rosenkälla spanades sjön och öarna av med tubkikare. Det var mycket liv i skrattmåskolonin och vid ett tillfälle blev det än livligare på grund av en litet väl närgången brun kärrhök. Tofsvipor, någon rödbena och en skedandshanne kunde ses. En skogssnäppa hördes som hastigast. Här vid Rosenkällasjön hade vi också ett par fisktärnor.

Förstagångsfåglar som inte nämnts tidigare i denna berättelse var gransångare och järnsparv.

När varvet var fullbordat gav sammanräkningen att dagens artantal uppgick till 60. Det ackumulerade antalet uppgår nu till 87. Nu är det bara 13 arter kvar för att vi skall nå 100-strecket.

Ingemar


Daglediga 25-27 april Landsort


Vitnackad svärta från AP Fredrik Forsberg


Deltagare: Marie och Roland Wicksell, Kerstin och Mats Wenner, Catharina Ekman, Nils Petter Gregersen, Anders Norr, Ulf Larsson, Gunborg Rapp, Svante Söderström och Gunilla Wetterling.

11 daglediga, se ovan, åkte till Landsort 25-27 april. Hälften åkte redan på måndagen.
Bilresan tog tre timmar, effektiv tid. Vi parkerade vid Ankarudden. En Waxholmsbåt hämtade kl 10. Efter ca 20 min båtfärd var vi framme vid Landsorts vandrarhem, där vi möttes av värden som delade ut rum och körde fram bagaget.

Vi installerade oss snabbt. Bra standard på vandrarhemmet. Därefter direkt till fyren alldeles intill och där stod vi nära Södra udden och högt med god överblick.
Flockar med ejder, sjöorre, alfågel, svärta och alkor drog norrut. En silltrut upptäcktes nära av Roland. Vi skådade ett par timmar innan vi tog lunch och en kort vila.
Därefter gick vi norrut till ca halva ön. Karaktärsart var hämpling. Gott om trast och ängspiplärkor. Dock inga större överraskningar. Våren verkar sen.
Tillbaka samlades vi alla till gemensam middag. Högt i tak och trevlig stämning vid bordet men det blev ändå tidig kväll.


Hämpling              Foto: Svante Söderström


Måndagsgänget hade ungefär samma schema men med en svartvit flugsnappare och en räv till frukost. Hussvalor sågs i hamnen. De hann med ett besök vid fågelstationen också.

Redan 5.30 på tisdag morgonen stod vi samlade nära södra udden och med fågelstationens personal (Fredrik Forsberg, Raul Vicente, Niklas Westermark och Stefan Ettestam) strax intill, som mycket kunnigt och tacksamt hjälpte oss med artbestämningar och rariteter. Höjdpunkten blev när em vitnackad svärta ropades ut och den passerade i en sjöorreflock relativt nära. 800 ejdrar, 1000 svärtor, 1700 sjöorrar, 1300 alfåglar, 50 sillgrisslor, 100 tordmular och 20 tobisgrisslor sträckte eller rastade. Dessutom såg vi storlom, smålom, gråhakedopping, storspov, småspov, silltrut och kustlabb.
Efter 7 timmar lämnade vi udden tillsammans med personalen.


Räkneverk för arter          Foto: Svante Söderström


Packade och städade rummen och gick en sväng till på ön. Slog oss sedan ner på hamnpuben och inväntade 16 färjan. Tyvärr var puben stängd. En eller två öl hade suttit bra efter dessa helt fantastiska dagar. Ca 70 arter räknades in.

Ett par vitögd dykand har legat några dagar i Östra Styrsan helt nära hemvägen. Vi tog chansen och stannade till där. Eventuellt kunde man skymta ett par dykänder i vasskanten när vi kom. Så var det för plötsligt vaknade de till och simmade över till en annan vassrugge. Lycka! Vi hade tur, vissa hade väntat i timmar.


Vitögd dykand från AP Mats Janson


Ett besök på Landsort kan rekommenderas. Lätt att ta sig dit, utmärkt vandrarhem, kort promenad till södra udden och en helt fantastisk sträcklokal. Dessutom hjälpsam personal på fågelstationen!

Antecknat av Gunilla Wetterling

Arter: knölsvan, grågås, vitkindad gås, kricka, gräsand, vigg, ejder, alfågel, sjöorre, svärta, knipa, småskrake, storskrake, smålom, storlom, gråhakedopping, svarthakedopping, storskarv, gråhäger, havsörn, blå kärrhök, sparvhök, pilgrimsfalk, sothöna, strandskata, morkulla, småspov, storspov,
Kustlabb, skrattmås, fiskmås, silltrut, gråtrut, fisktärna, sillgrissla, tordmule, tobisgrissla, tamduva, ringduva, hussvala, ängspiplärka, skärpiplärka, sädesärla, gärdsmyg, rödhake, stenskvätta, koltrast, taltrast, rödvingetrast, dubbeltrast, svartvit flugsnappare, blåmes, talgoxe, skata, kaja, kråka, korp, stare, gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, grönfink, grönsiska, hämpling och. gulsparv


Se även en kort filmsekvens av bilder. Fotomontaget sammanställt av Gunborg Rapp.





Foto: Svante Söderström






Daglediga 220419 Råssnäs och Tåkern.


Råssnäsudden i fonden.         Foto Kerstin Wenner


Vi mötte upp i gryningen ute på Råssnäsudden i Motala. Där stod redan Tommy Eriksson som tacknämligt lovat guida oss. Svag vind och soligt!
Direkt kom flockar av storspovar, vissa inblandade med strandskator. De kom inflygande söderifrån och svängde sedan av inåt Glan. Härligt med spovlätena! Vi räknade till ung 350 de två timmar vi stod där.
Flera flockar med krickor ca 220 st drog runt i bukten. Norrut ropades strax 2 gudingar ut på vattnet och syntes väl. Efter en stund upptäcktes en hane svärta också. Riktigt läcker!
Ut mot Fjuk rastade flera flockar av sjöorrar, lite väl långt ut men vi litade på expertisen. Totalt ca 60.
Ett antal småskrakar simmade lite här och var. Ett par kom väldigt nära, så vi såg den spretiga punkfrisyren väl. Ett par svarthakedoppingar såg vi också.
7.30 tackade vi Tommy och övriga motalaskådare och åkte mot Tåkern. En gransångare chiff-chaffade i Råssnässkogen.


Svälinge        Foto: Kerstin Wenner


Det blev morgonfika på parkeringen vid Svälinge innan vi följde kanalen mot tornet. På Herrestadsmaden hade vi 25 brushanar i sina prunkande halskragar. Vacker syn! Vidare upptäcktes en hane årta och ett par skedänder. Flera bruna kärrhökar seglade över vassarna.
Ute vid tornet tutade rördrommar och vi hade den stora turen se en flyga upp ur vassen. Borta vid Tranören fanns de två fiskgjusarna vid boet. En vattenrall hördes. På vägen tillbaka till parkeringen fick vi höra årets första lövsångare sjunga!
Vi åkte sedan till Holmenmaden med fyra svarthakedoppingar, 10 skedandshanar, 2 gravänder och årets första små gässlingar. Någon gråhakedopping syntes inte till, låg förmodligen inne i vassen.
Vidare genom Mossen området, som får en att häpna p.g.a. ruggiga kåkar. Två ormvråkar efter vägen och en röd glada, som gör en glad.


Stora Lund      Foto: Svante Söderström


Vi hoppades sedan på ringtrast mm vid Stora Lund. Fikade först vid parkeringen innan vi gick genom ängen. Tyvärr hade fåren där ringbarkat flera vackra träd. Vi hörde inga sångare och såg ingen ringtrast men massor av hämplingar.
De flesta åkte sedan hemåt men några tittade på backsipporna på Hedafältet.

Antecknat av Gunilla



Backsippor        Foto:Gunilla Wetterling




Daglediga, Tinnerö 2022-04-12

Nu var våren tillbaka sedan någon dag! Solen sken över alla de 29 deltagarna. Visserligen låg temperaturen nära nollan på morgonen, men fram på förmiddagen var det många som lättade på klädseln!


Frökärret en vacker vårmorgon                    Foto: Ingemar Ander


En brun kärrhökshanne passerade helt nära parkeringsplatsen. Jättekul, synd bara att inte alla hade hunnit anlända när den visade sig!

Vid samlingen satt en sjungande taltrast helt synlig och kunde studeras. Den inledande spaningen över Frökärret gav direkt tre årtor, två hannar och en hona, som höll till mitt ute på öppna vattnet. I kikaren kunde man se att de snappade efter någon slags födopartikel från vattenytan. Även gräsand, snatterand, kricka, vigg och knipa anmälde sig närvarande. Några sädesärlor flög kvittrande över vattnet. En sångsvan gjorde sig en del besvär med att köra bort en kanadagås från Frökärret. Fullt begriplig ilska, kan man tycka: kanadagåsen är ju en av människan introducerad art utan att sångsvanen hade fått yttra sig i ärendet!

Dagen före hade jag sett två svarthakedoppingar i södra delen av Frökärret, men dem kunde vi inte hitta trots intensiv spaning. Kanske har de flugit vidare till Ekängsdalen som numera tycks vara den mest omtyckta platsen för denna art. Inte heller i Rosenkällasjön kunde någon svarthake upptäckas. Arten verkar vara helt nyanländ i vårt område, och det blir säkert tillfälle att se den vid senare tillfälle.

Efter att vi kände oss färdiga vid Frökärret gick vi denna gång medurs åt Rosenkällahållet. Anledningen var att en av mina skådarvänner dagen före hade haft två trädlärkor strax bortom Stora Tallen. Denna mycket aimabla art ville vi ju få in! Tyvärr var det dock tomt på trädlärkor när vi väl var där! Däremot fick vi höra en välsjungande dubbeltrast. Kanske samma individ som vi såg på samma plats för två veckor sedan? Inom synhåll kom den inte, och när den tystnat tog en taltrast över. Nu ställdes kosan in genom lövskogen, där vi hörde mindre hackspett, dock utan att få syn på någon. Avlägsna långa trumningar pekade också på just mindre hackspett. Närmare satt emellertid en större hackspett och trummade ljudligt men kort, och den visade sig också. Den röda nacken visade att det var en hanne (honan har ju helsvart hjässa och nacke). Stenknäcksknäppanden hördes frekvent och på markvägen framför oss hoppade plötsligt ett par knäckar omkring och letade föda utan att låta sig störas nämnvärt av alla kikare som riktades emot dem. Även ett flertal steglitser fanns på plats och litet sång hördes också.


En något skymd stenknäck. Förutom den kraftiga näbben lägger man märke till den korta stjärten med vit spets.    Foto: Stefan Westberg


I skogsbrynet intogs vårt medhavda varefter vi gick bort till tornet vid Rosenkälla (”Östra tornet”) för att kolla ut över sjön med dess öar. I sjökanten sjöng en sävsparv ivrigt. Ute på och över vattnet dominerade förstås andfåglar, sothöns och skrattmås. En havsörn skruvade på hög höjd. Helt nära tornet cirklade två knölsvanspar i imponerställning omkring varandra. Det var så man förväntade sig att handgripligheter skulle utbryta, men det hela gick lugnt till, i alla fall just då. På andra sidan sjön sågs bland annat två par bläsand och en skäggdopping. Någon upptäckte en strandpipare, rimligen mindre med tanke på lokalen, och en enkelbeckasin. Annars var holmarna förvånansvärt tomma på vadare.


En kvartett knölsvanar i Rosenkällasjön       Foto: Ingemar Ander

Nu tog vi vägen öster om Rosenkällasjön mot Tinnerö. I närheten av norra tornet hördes upprepat vattenrallens ”gristjut” inifrån vassen. Åter vid Frökärret kunde vi igen beundra årtparet, som nu befann sig nära utloppet.

Sammanräkningen efter att vi återkommit till våra bilar gav 50 arter. Det ackumulerade antalet ökade därmed till 70. Skall man ge sig på att utnämna en dagens art så blir det nog taltrast, som dominerade sångkören. Trevlig, men kortvarig, var synen av den bruna kärrhökshannen. Nästa gång hoppas vi på fler och mer lättsedda vadare! Kanske rentav några tropikflyttande tättingar har hunnit anlända.

Ingemar



Daglediga 220405 Kärna mosse m. fl



Forsärla                     Foto: Roland Betnér


Vi blev 25 skådare som samlades vid Kärna mosse och gick en sväng där. Soligt men blåsigt och kallt. Fåglarna låg lågt. Vi hörde dock en välsjungande taltrast och en lockande duvhök.
Fortsatte sedan till Kungskvarn där vi direkt såg vackra paret forsärla.
I närliggande Odensfors gick ett par forsärlor till och vi såg även ett par snatteränder.


Snatterand:          Foto: Nils Petter Gregersen


Nästa vattenkraftverk ståtade med en skogssnäppa, som uppehållit sig där sedan slutet av mars.
Väl vid Nybro fikade vi vid parkeringen innan vi vågade oss ut till plattformen med hård västlig vind.
Fjällgässen gick vid Stora tornet men flög strax lite närmare så att även den gula orbitalringen syntes. 22 stycken. Rödspovar och rödbenor gömde sig nog i tuvorna så det blev inga observationer. En ung havsörn strök förbi. Vi avbröt vid 12 tiden.

Antecknat av Gunilla




Havsörn            Foto: Ingemar Ander




Fasan:             Foto: Ingemar Ander




Foto: Svante Söderström




Daglediga, Tinnerö 2022-03-29



Frökärret isfritt!                                     Foto: Ingemar Ander


Denna dag inledde ett bakslag för våren efter en period med upp till 15° på eftermiddagarna. Nu avläste vi några minusgrader på morgonen, kring 8° framåt middagstid. Vädret var i övrigt klart och vindstilla. Perfekt för den som är ute i vårt ärende! Isen hade gått upp och andfåglar av olika slag hade tagit plats i Frökärret, likom ett antal sothöns. Innan de 25 deltagarna lämnade parkeringsplatsen gav jag därför en liten översikt över de andfåglar som jag räknade med att vi skulle komma att möta. Hannarna är väldigt vackra så de här fåglarna är väl värda en mässa. Bland dykänderna fanns vigg och knipa med flertalet par. Av simänder hade vi förstås mest gräsand, men också ett fåtal par av vardera snatterand och kricka. Den verkliga begivenheten var dock det årtpar som sedan några dagar uppehåller sig i Frökärret. Årtan är ju vår fåtaligaste simand och kan vara oregelbunden i sitt uppträdande. De låg hyfsat nära och alla fick se dem, både i hand- och tubkikare. Vi uppmärksammade också en smådopping som vilade på vattnet vid en av öarna.


Årthannen fotograferad senare på dagen, tyvärr i kraftigt motljus        Foto: Ingemar Ander


Ett par tranor gick på andra sidan Frökärret.

En annan andart som visade sig var salskraken av vilken tre individer flög över innan vi hann lämna Frökärret. Senare sågs två individer i Rosenkällasjön.

I samband med kaffepausen vid Dämmet hördes från en vassrugge ett läte som krävde litet letande i minnet innan det stod klart att det var en skogssnäppa som gick på ”halvfart”. Senare sågs f.ö. tre snabbt förbiflygande vadare, som rimligen var just skogssnäppor. Arten är den tidigast anländande vadaren i sitt släkte. Vi får säkert möta den igen vid senare tillfällen. Också medan kaffet intogs hördes upprepat det jamande lätet från en ormvråk, och Mats kunde med ögat bekräfta örats vittnesbörd.

De två föregående gångerna hade vi störts av maskinbuller från endera av de närbelägna stenbrotten. På den fronten var det lugnt, men däremot var fordonstrafiken på vägarna i området påfallande livlig denna dag.

Över Rosenkällasjön var det nu gott om skrattmås, gäss (grå- och kanada-) och svanar samt givetvis änder av olika slag. Bland alla fåglar upptäcktes ett bläsandspar. Eftersom dessa kan förväntas dra norrut inom kort ordnades så att alla fick tillfälle att se dem i tubkikare. Hannarna är ju otroligt granna! Någon upptäckte ett par skäggdoppingar.

Från plattformen vid Rosenkälla tubspanade vi litet ut över sjön och holmarna efter eventuella vadare, t.ex. strandpipare eller beckasin, men utan resultat.

De flesta gick nu grusvägen tillbaka. Vid det gröna ”militärmagasinet” lade vi märke till en dubbeltrast som satt välexponerad i ett träd. Dubbeltrastar är normalt mycket skygga och brukar illa kvickt ge sig iväg om de märker att man är intresserad av dem. Den här individen avvek i det avseendet och alla i gruppen kunde studera den i lugn och ro.


Den orädda dubbeltrasten                   Foto: Nils Petter Gregersen


I skogskanten fick vi återigen närkontakt med kungsfågel och även med två trädkrypare.

Strax innan vi nått parkeringen passerade en duvhök på rätt låg höjd rakt över oss. Rimligen samma individ sågs en stund senare kretsa på hög höjd, dock svår att få ögonen på. Övrigt i rovfågelsväg under turen hade varit sparvhök (2 individer), havsörn och redan nämnda ormvråk.

Sammanräkningen efter att vi återkommit till våra bilar gav 55 arter. Det ackumulerade antalet ökade därmed raskt till 62 från förra gångens 43. Särskilt glädjande av nykomlingarna var årta och dubbeltrast, som båda visade upp sig fint.

Ingemar



Daglediga 220322 Roxen

Härligt vårväder denna dag med sol och nästan vindstilla. Och fåglarna börjar anlända på bred front.
Vi blev 25 skådare som startade vid Sättunaplattformen. En ägretthäger ut mot Röudden. Flera strandskator syntes där också. I viken simmade knipor, vigg, storskrake, salskrake och bläsänder. Ett par stjärtänder låg och sov.
Nedanför plattformen satt en vacker sävsparv och tronade på en stolpe. Ett par ängspiplärkor rörde sig bland tuvorna.
Vi förflyttade oss sedan till Nybro. En storspov kom spelande inflygande från söder och slog sig ner ute vid bunkern. Årets första i Östergötland.
Gott om bläsgäss i Härnaviken och några sångsvanar bland alla knölsvanar.
Vid 11 tiden var de flesta nöjda och vi avslutade med fika under plattformen. En gravand passerade bortåt Sättuna.

Antecknat av Gunilla



Daglediga, Tinnerö 2022-03-15

Vid Fröbergets parkeringsplats räknades 19 deltagare in. Det var vindstilla, ett par minusgrader och lätt dimma. Vattensamlingarna, stora som små, var fortfarande isbelagda. Fram emot dagen klarnade det dock upp och blev riktigt soligt med några plusgrader.


Dimma över Frökärret                                     Foto: Ingemar Ander


Innan vi påbörjade dagens övningar tipsade jag om en serie i två delar på SVT Play som heter ”När valarna gick på land”. Den behandlar några viktiga händelser i fyra djurgruppers evolutionära historia, bl.a. fåglarnas. Här får man veta vad som föregick fåglarnas flygförmåga. Till vad användes deras främre extremiteter närmast innan de blev vingar att flyga med? Den som vill ha svar på den frågan bör se denna serie!

Den här morgonen var det betydligt ljudligare än vid tidigare tillfällen. Nötväcka och mesar hördes sjunga och även gärdsmyg på flera håll. Det var gott om gulsparv vid Fröberget, men riktigt i sångartagen hade de inte kommit. Två stycken hannar av bofink fanns också på plats och avlägset hördes en bofinkdrill. I kanten av Frökärret spatserade en ensam tofsvipa omkring. Förhoppningsvis hittade den något att äta trots is och kyla. Senare vid Rosenkällasjön sågs också en ensam tofsvipa, möjligen samma individ?

I buskarna intill dammen vid Tinnerö kärr kunde vi se några stjärtmesar riktigt bra. Strax därpå uppmärksammades en kungsfågel. Just stjärtmes hade vi dessutom vid flera tillfällen denna dag.

Liksom förra gången sågs svanar av båda arterna samt grågås och kanadagås, till antalet betydligt fler än för en månad sedan. Av övriga andfåglar sågs endast en hanne av vardera gräsand och knipa. De samsades om litet öppet vatten vid Brotorp där diket/bäcken mynnar i Rosenkällasjön. I höjd med Edhaga våtmark uppmärksammade gruppens kö en mindre hackspett som satt och ropade i toppen på en björk. Strax uppsökte den en annan plats där den satt och trummade en lång stund. Tyvärr hade huvudparten av vårt sällskap kommit långt i förväg och missade detta! Däremot var det gott om trummande större hackspettar och vi hörde även en gröngöling ropa. Vid Rosenkälla lade vi, alltså kön igen, märke till sjungande steglits och fem stenknäckar, av vilka några lät sig iakttagas en längre stund.

För en månad sedan stördes vi av maskinbuller från stenbrottet vid Halshöga. Från det hållet var det idag tyst, men å andra sidan hördes liknande oväsen från brottet vid Styvinge!

Efter Rosenkälla svängde vi in västerut längs sjökanten och rastplatsen i skogsbrynet, varefter vi gick ut mot grusvägen igen. I den glesa skogen där sjöng en svartmes ivrigt.

Summeringen efter återkomst till Fröberget gav att dagens artantal uppgick till 33. Det ackumulerade antalet ökade därmed till 43 från förra gångens 33. Nya arter vilkas ankomst brukar förknippas med våren var bofink, trana och tofsvipa. Bland övriga observationer kan framhållas gröngöling, mindre hackspett och steglits.

Ingemar



Daglediga 8 mars Aborreberg, Djurö och Mauritsberg


Mauritsbergs slott              Foto: Lena Lindeberg

Vi blev 25 personer som denna soliga marsdag åkte till kusten. Första stopp i Lindö på Aborrebergets veranda där vi riktigt snyggt kunde se en flock av ca 200 bergänder, ett antal vigg och knipor. När bergänderna lyfte och flög utåt havet fortsatte vi till Djurö naturreservat och gick igenom det vackra eklandskapet ner till stranden. Där fikade vi och spanade efter en smålom, men som nu verkade ha dragit vidare. Gott om skäggdopping.


Flygande bergänder               Foto: Nils Petter Gregersen

Fortsatte sedan till Mauritsberg och skådade från en bergknalle norr om slottet. Vi såg två flockar av alfåglar på ca 30 st och så pass nära att vi hörde alfågelsången. Däremot hade inte ejdern kommit ännu.
Några fortsatte till Marvikenverket och såg 500 alfåglar, dock aningen långt ut. Övriga fortsatte till Skenäs färja och fikade där och spanade efter ejder, men det var ungefär samma arter där som på de andra platserna.
Vi åkte hemåt igen vid 14-tiden.

Antecknat av Gunilla



Foto: Svante Söderström




Daglediga, Tinnerö 2022-02-15


Denna dag deltog 24 personer i vandringen i Tinnerö. Himlen var mulen, det var vindstilla och temperaturen höll sig kring 3-5°. Frökärret var fortfarande isbelagt, men trots det stod ett sångsvanpar på isen. De lyfte strax och försvann utom synhåll, men efter en stund kom de tillbaka.


Fortfarande is på Frökärret                    Foto: Ingemar Ander


Vi påbörjade vandringen moturs runt Rosenkällasjön, dvs. riktning Tinnerö gård. Strax hördes en högljudd spillkråka, nej, det var inte en utan två individer som flög omkring en stund, ivrigt ropande. Kul!

I den så kallade Hammarskogen strax efter Tinnerö gård kunde vi konstatera ett stort antal döda granar, rimligen offer för torka och granbarkborre. Denna del av vår slinga brukar vara en rätt säker plats att höra och se kungsfågel. De i främre änden av klungan hörde faktiskt kungsfågel, däremot inte de som var litet efter. Förvisso blir det fler tillfällen innan våren är till ända!

Däremot fick alla några minuter senare både se och höra trädkrypare. Vi hörde först svag sång en bit in bland träden, varefter litet play-back lockade fram två individer som visade sig ovanligt öppet.

Vid dämmets inbjudande bord & bänkar var det som vanligt dags för den medhavda varma drycken innan vandringen fortsatte. Tyvärr var det väldigt mycket buller från stenbrottet i närheten. En ormvråk visade upp sig en stund. Vid Brotorp uppmärksammades några stjärtmesar, men de var mindre samarbetsvilliga och försvann in i skogen innan alla hade fått se dem. Från Rosenkällasjöns södra sida sågs två knölsvanar och en grågås tillsammans på en liten holme. Den vak som fanns där rymde endast den ena svanen. Ett fåtal kanadagäss höll till i andra änden av sjön. Uppenbarligen är det ännu långt till våren med det sjudande liv av andfåglar m.m. som vi har att se fram emot.


Knölsvanar och en grågås i väntan på mer öppet vatten.
Foto: Nils Petter Gregersen



Summeringen efter återkomst till Fröberget gav att antalet observerade arter var 27. Nya arter var knölsvan, sångsvan, grågås, kanadagås, havsörn, ormvråk, skogsduva, spillkråka, kungsfågel, stjärtmes, kråka och korp. Det ackumulerade antalet arter är nu 33.

Ingemar





Daglediga 220222 Nybro


Dagens planerade tur byttes till skådning på hemmaplan och vi samlades vid Nybroparkeringen. Där träffade vi ett bröllopspar som skulle ta lite bilder inför kvällens bröllop 220222 kl 22.22. Det tog vi också som ett gott tecken och började med att satsa på rapphöns precis rapporterade vid Alguvi. Tio höns tryckte bland raps bladen. Fint!


Foto: Svante Söderström

Tillbaka vid parkeringen gick vi till gamla brofästet och såg salskrakar och bläsgäss. Skådade vidare bakom sommarstugorna. En tornfalk ryttlade och kalasade sedan på en fångst ute på räcket på Stora tornet.
En havsörn sågs på långt håll och en större flock starar lyfte långt ut.
På plattformen var det lite kallare men gott om fågel i vattnet. Förutom alla vigg och knipor även bläsand, gäss och några krickor på iskanten.
Vi fikade nedanför plattformen i vindskyddet och i solen.
Många ville fortsätta vid Snöbryggan. Där hann Ingemar se en kungsfiskare innan den pilade i väg. Vi letade förgäves snatterand, som ses där nästan dagligen. Vid Nykvarn var strömstaren inte kvar utan förmodligen på väg norrut. Ingen snatterand heller. En flock grönsiskor såg vi i alarna.
Tillbaka vid Snöbryggan såg vi en rörhöna och Monika ropade ut snatteranden precis när vi skulle avsluta. Den hade träffat en hona nu. Kanske blir det bröllop även där framåt kvällen.
Antecknat av Gunilla



Foto: Svante Söderström




Daglediga 220208 Tåkern och Hästholmen



Varfågel            Foto: Ingemar Ander


Vi startade direkt från Naturum Glänås och gick över Svanshals äng och en runda i vassen på spängerna. På ängen betade ett gäng gäss och när vi kom närmare var det ett 50 tal grågäss men även sex sädgäss, modell taiga, och två bläsgäss. Ute i vassarna hördes plingande skäggmesar lite här och där. En hona blå kärrhök såg vi vid flera tillfällen.
Tillbaka vid parkeringen fikade vi vid lekplatsen. Där var det lä och solen värmde.
Nu ville vi se hökugglan som funnits vid Bankängen sedan jul. Men tyvärr icke denna dag. Lite tråkigt då den brukar vara mycket samarbetsvillig.
Vid Ramstad bron spanade vi efter varfågel utåt vassarna och den hittades samtidigt av Ingemar och Roland betydligt mycket närmare vid Disevidån, där den satt och balanserade på en gren i vinden.
Vid Lövängsborg var det tämligen tomt på fågel och vi drömde bara om vårens enkelbeckasiner som snart kommer liva upp våtmarken.
Sista stopp blev Hästholmens hamn där det blåste kuling men från sydväst, så vi fick lite lä. Två skäggdoppingar roade sig i vågorna. Någon småskrake syntes inte till. Jag tyckte mig se en tretåig mås. Kunde möjligen vara en ung fiskmås men jag tappade bort den och blev så nervös så jag tappade koncepterna och släppte den.


Skäggdopping       Foto: Ingemar Ander


Avslutade dagen vid 14-tiden. Några kollade hökuggla igen, men den var inte på plats.
Gunilla



Foto: Svante Söderström




Foto: Monica Schöld




Daglediga tisdag 25 januari Smedstad och Stångåmynningen



Foto: Svante Söderström


Smedstad fågelmatning bjöd oss tjugotalet skådare på fina obsar av talgoxe, blåmes, entita, bofink, bergfink, rödhake, nötväcka, koltrast, större hackspett, grönsiska, kråka, korp.
Det vackra vädret gjorde att vi fortsatte skådningen vid Snöbryggan och sedan nedströms till mynningen. Vi stod länge på plattformen vid utloppet och njöt i solen och räknade in flera trevliga arter som kungsfiskare, vattenrall, duvhök, havsörn, vigg, knipa, storskrake, salskrake mm
Gunilla


Daglediga, Tinnerö 2022-01-18




Is på Frökärret                                        Foto: Ingemar Ander


Dagen för årets första vandring i Tinnerö bjöd på utmärkt väder: klart, vindstilla, ett fåtal minusgrader.

Trettio deltagare hade infunnit sig vid Fröbergets parkeringsplats. Fågelmatningen, som även i år sköts av daglediga, frekventerades främst av bergfink, gulsparv, blåmes, talgoxe och pilfink. Koltrast skymtades också, och någon hade sett nötskrika. Både blåmes och grönfink ansåg att det var dags att sjunga litet.

Rosenkällasjön var liksom Frökärret täckt av is, så någon andfågel var det inte tal om. Tiokaffet avnjöts rätt punktligt vid dämmet i utspritt läge i terrängen och ute på bryggan.
Riktigt skönt i det fina vädret! De som satt i terrängen fick sällskap av en rödhake (eller om det nu var tvärtom att rödhaken var där först och fick sällskap).



Den sällskapliga rödhaken           Foto: Nils Petter Gregersen


Efter kaffepausen fortsatte större delen av gruppen runt sjön. Man uppmärksammade tofsmes och mindre korsnäbb på deras respektive läten. Korsnäbbarna kunde till och med ses i grantopparna, medan tofsmesarna undgick ögonkontakt.

Vid Rosenkälla gård spanade vi av askarna som står där för att se om där möjligen skulle finnas födosökande domherrar. Denna art ses ju ofta äta askfrön.
Jodå, där var åtminstone fyra individer, men alla var honor, så de var inte så lätta att upptäcka.

När vi kommit ut på rakan strax efter parkeringen vid Rosenkälla gård visade sig dagens enda rovfågel, en duvhök som på avstånd kortvarigt visade upp sig för några lyckliga.

Åter vid Fröbergets parkeringsplats kunde några arter läggas till listan: svartmes, entita och stenknäck. Totalt räknades 20 arter in.

Ingemar



Daglediga 22000111 Snöbryggan



Foto: Roland Betnér

Klar och kall morgon men ändå var det många som var intresserade av vinterskådning. Vi blev 33 skådare. En rörhöna simmade i inre bassängen och desto fler sothöns utanför. En ensam grågås som inte är så vanlig mitt i vintern såg vi också.
Gick sedan uppströms. Ingemar hade sett en liten gås där med kort hals som möjligen kunde vara en dvärgkanadagås. Det stämde inte riktigt för den ska ha brant panna och liten näbb. Vi fotade och hör med expertis sedan.
I fiskomlöpet såg vi strömstaren fint. Även bofink, grönsiska, gärdsmyg mm. Tillbaka vid Snöbryggan fikade vi. Ingemar upptäckte en duvhök jagad av kråkor i ett av de stora träden. Den satt kvar medan vi kunde tuba in den fint.


Strömstare     Foto: Nils Petter Gregersen



Duvhök      Foto: Nils Petter Gregersen


Åkte sedan ut till Stångåmynningen men dimma låg tät över den öppna vattenytan. Det var mycket vackert men vi såg inte så många fåglar. Ett par flockar av tutande sångsvanar flög utåt, en njutbar syn i dimman. Plötsligt kom kungsfiskaren pilande förbi, ett fåtal hann se den.
Vi avslutade sedan. Om någon stannade kvar så passerade en blåhök strax därefter enligt Artpotalen.
Gunilla




Foto: Svante Söderström




Foto: Roland Betnér


 


 



Hemsidan 2021

Här kan du hitta bilder och aktiviteter från hemsidan för 2021.

Tidigare år kan du enkelt hitta här:
2020
2019
2018
2017
2016
2015


 



 



Senaste
obsarna

(Datumsorterat)



Linköping
(Artportalen)

Östergötland
(Artportalen)











Kommande aktiviteter

LFK och covid-19
Under 2020 tvingades vi ställa in de flesta av våra aktiviteter som en konsekvens av den pågående pandemin. För våren 2021 försöker vi hålla igång exkursionerna för Daglediga, Rapphönorna samt LFK Ungdom. Offentliga guidningar och föredrag är inte möjliga att genomföra och har ställts in.

Vi fortsätter förstås att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och vill förtydliga några saker. Är du sjuk ska du stanna hemma och tillhör du en riskgrupp tar du eget ansvar om du väljer att delta på våra aktiviteter. Vid exkursioner gäller att vi inte arrangerar samåkning utan var och en tar sig till den aktuella lokalen på egen hand. Vi genomför inga exkursioner med övernattning. Vi rekommenderar även att inte titta i någon annans tubkikare och att hålla avstånd i fågeltorn och andra observationsplatser.

För styrelsen, Olof Hjelm, ordförande





24 maj Tinnerö 7.00
Sista gången. Kommer vi upp i 100 arter totalt denna vår?


31 maj Östra Harg 7.00
Vi går en promenad bland sommarhus och lövdungar efter Roxens södra strand. Området är förmodligen rikt på sångare.


14 juni Nattsångare 21 – 24
Vi lyssnar efter nattsångare som näktergal, gräshoppsångare, flodsångare, vaktel, kornknarr och nattskärra.




Alla aktiviteter våren 2022.


Senaste numret av Rödspoven.






LÄS MER OM AKTIVITETER UNDER "AKTIVITETER" OCH "DAGLEDIGA" I VÄNSTERSPALTEN!