Tinnerövandring med Linköpings fågelklubb 31 oktober 2023


Tisdagen den 31 oktober var det dags för en vandring i Tinneröområdet igen. Precis som flera tisdagar tidigare var väderprognoserna osäkra och varierande dagarna före, och prognosen om uppehåll ändrades till lätt regn först måndag kväll. Och precis när jag skulle sätta mig i bilen tisdag morgon började ett lätt duggregn. Det fortsatte under förmiddagen som lätt duggregn och perioder med dis, men det var inte regnigare än att vi kunde genomföra en rätt behaglig vandring under förmiddagen med fikarast i det fria utan att bli alltför blöta. Vi fick njuta av vackra höstfärger, prata om allehanda och även se en del fåglar.



Foto Lena Lindeberg. Lönnlöv och mossklädda stenar vid Rosenkälla gård



På vägen från Fröberget mot Tinnerö gård sågs två förbiflygande skogsduvor. En spillkråka och en gröngöling sågs respektive hördes. Framme i Hammarskogen observerades mesar,
trädkrypare, nötväcka samt större och mindre hackspett. Den mindre sågs födosöka på rätt smala grenar på en torraka och kunde könsbestämmas till hona. Framme vid dämmet sågs en mindre flock stjärtmesar och en entita. Vid dämmet tog vi fikarast.
I Rosenkällasjön var det fortsatt mycket gott om snatteränder, men även åtskilliga bläsänder, knipor, krickor och sothöns samt några skedänder och storskrakar. Dessutom förstås sångsvan och knölsvan som tycks samsas i Rosenkällasjön.


Foto Ingemar Ander. Kricka i Rosenkällasjön





Foton Ingemar Ander. Snatteränder i Rosenkällasjön, med en hane i praktdräkt i närbild


I Erik Rosenbergs klassiska fågelbok Fåglar i Sverige sägs att ”snatteranden är vår sällsyntaste and med sitt äldsta bosättningsområde i Mälartrakten av södra Uppland”. Det noteras att en viss spridning skett från 1960-talet och framåt bland annat till Tåkern och Bråviken i Östergötland. Mycket har hänt sedan dess och idag dominerar snatteranden bland simänderna i många fågelsjöar. I Frökärret var det flera par som häckade och minst fyra kullar noterades under sommaren. Sedan har det fyllts på med rastande fåglar och under hösten har det varit över femhundra snatteränder som uppehållit sig i Tinneröområdets sjöar och våtmarker.
Vi fortsatte runt sjön och vid östra sidan kunde vi notera färgprakten i hagmarken där tidigare Rosenkälla gård låg. Våra botaniskt intresserade hittade en lungrot. Lungrot växer enligt artdatabanken på näringsrik kulturmark som t.ex. olika gårdsmiljöer, väg- och åkerrenar men då och då även i betesmarker. Lungrot är en gammal medicinal-, foder- och köksväxt som odlats åtminstone sedan tidig medeltid. Den är sedan lång tid tillbaka förvildad och naturaliserad i vårt land. Den anses skyddsvärd som en kulturhistoriskt intressant art.


Foto: Stellan Jacobsson. Artbestämning av lungrot med hjälp av digitala medier. I gammal kulturmark vid Rosenkälla gård.


Vi avslutade vår vandring med ett stopp vid Frökärret. Här har det varit bläsand som dominerat, med ofta över 300 individer (och 520 individer rapporterade 3 november). Det handlar då om endast rastande individer. Bläsand är en nordlig art som häckar i norra delen av vårt land samt i tajgans sjöar och vattendrag i Finland och Ryssland. De har en liknande


Foto: Ingemar Ander. Bläsänder i Frökärret. Hannarna i begynnande praktdräkt.

ekologisk nisch som snatteranden och föredrar sjöar med omgivande gräsmarker och submers vegetation som olika natearter som betas. Kanske de även betar vattenpest (elodea canadensis) som ju har en utbredd förekomst i Tinnerös sjöar.

Bengt Boström



foto: Lena Lindeberg. Fikarast vid Rosenkällasjöns dämme.