Vinterns första vandringar i Tinnerö gjordes i vackert vinterlandskap, med mycket snö, och vid första januarivandringen riktig kyla. Fågellivet har varit stillsamt, men hackspettar, stjärtmesar, trädkrypare och andra vinterfåglar har ibland visat upp sig. Vid årets fjärde Tinnerövandring hade snön tinat bort, vägen blivit isfri och de första vårtecknen visat sig och vi var 25 personer som samlades vid Fröbergets parkering. Några skogsduvor passerade vid parkeringen och sågs av dem som var först på plats. Gulsparvar sågs frekvent längs vägen mot Tinnerö gård. Vid Hammarskogen verkade allt lugnt inledningsvis, men efterhand kunde vi se och höra ett mindre meståg med trädkrypare, nötväcka, flera kungsfåglar, entita, tofsmes, blåmes, talgoxe och större hackspett när de kom fram till träden längs vägen. Även korp sågs och hördes.

Vid fikaplatsen vid Rosenkällasjöns dämme sågs en flock starar och i de öppna delarna av Rosenkällasjön sågs knölsvan, gräsänder och knipa. Vid bikuporna söder om sjön sågs nötskrikor och tre förbiflygande sångsvanar. I hagmarken vid Rosenkälla gård sågs trädkrypare, domherrar och ett stort antal stenknäckar, några på nära håll, andra på avstånd och tillsammans ett tiotal. Lokalen är ett säkert tillhåll för arten. Under promenaden sågs och hördes större hackspett på flera lokaler, i många fall parvis och det sågs uppemot ett dussin under vandringen. Även gröngölingar hördes längs vägen. När vi kom tillbaka till Frökärret låg tre sångsvanar vid plattformen vid inloppet.

Tillbaka på parkeringen sågs grönsiska och som en fin avslutning kom en röd glada och flög över Fröberget. Artantalet översteg precis antalet deltagare i promenaden och även om inte artantalet ökat så mycket sen tidigare i vinter så var aktivitetsnivån i form av fågelsång och rörelse betydligt högre och våren har säkert hunnit ännu en bit på väg till nästa vandring den 12 mars.

Text: Bengt Boström.