Vi var ett tjugotal som träffades vid norra parkeringen 07:00 på tisdagsmorgon i behagligt vår/försommarväder; solsken och 17–20 ^oC. Vi gick en runda i naturreservatet som inleddes med en tur i lövträdsområdet mot Kärna kyrka, vidare genom tät vegetation ut till stigen mot södra parkeringen sedan runt mossen innan vi gick in till själva mossen, eller kalkkärret som det egentligen är.  Där intog vi medhavd matsäck innan vi gick igenom reservatets centrala del åter mot norra parkeringen. Under vandringen passerades såväl barrskogspartier som områden med lövskog, döda träd och rotvältor.

Fågelsången var intensiv under stora delar av vandringen, men tätheten av skogsmyggor tvingade oss att hålla ett skapligt tempo tidvis för att inte bli sönderbitna.  Härmsångaren är relativt nyanländ och vi hörde en kortvarigt redan vid start nära norra parkeringen, men senare under vandringen hördes en sjunga intensivt i lövskogspartiet nära kalkkärret och vid återkomst till parkeringen hade några härmsångare kommit i gång ordentligt även där.  Trädgårdssångare och svarthätta sjöng också kring norra parkeringen och längs promenaden hördes åtskilliga bofinkar, lövsångare, grönsångare, gärdsmyg och kungsfåglar, tillsammans med taltrast, koltrastar, grå och svartvit flugsnappare, rödstjärt och stenknäck.

Utöver fåglarna ägande vi en del tid åt områdets orkidéer och övriga växter och bildmaterialet i rapporten är i huvudsak hämtat från kalkkärret. Den första orkidén vi såg var dock nästrot som sågs i flera exemplar inne i skogen. Nästrot är en orkidé som saknar klorofyll. Vi såg också ett träd med ett stort antal stora tickor som efter konsultation visade sig vara fjälltickor.

Orkidéerna har börjat blomma tidigt i år och den vanligast förekommande var flugblomster, som vissa år kan vara sällsynt men ibland, som i år ses talrikt. Dessutom sågs vaxnyckel, skogsnyckel och blodnyckel i enstaka exemplar.  Majvivorna hade i huvudsak blommat över men några bestånd sågs fortfarande.  Svarthö sågs också på flera platser.  Det är en ishavsrelikt som har sin huvudsakliga förekomst i fjälltrakterna. Den är lätt att upptäcka då dess växtplatser är markerade med små käppar. Det sägs att de satts upp för att skydda dem från slåtter senare under säsongen.  Vidare sågs tätört, blodrot och liljekonvaljer ute på mossen.

Vid ingången till kalkkärret hördes återigen kungsfågel uppe i barrträden, och vid noggrann lyssning kunde även brandkronad kungsfågel höras. Bättre än fågel i handen än tio i skogen sägs det, men i detta fall satt fågeln högt uppe i träden och fotot nedan är från ett tidigare tillfälle.

Ute på kalkkärret hördes en spillkråka och den kunde strax efter också ses födosöka på en torraka. På längre håll hördes aven en göktyta ropa ett par gånger. Även trädpiplärka hördes sjunga i skogsbrynet.

Nedan följer lite bonusbilder:

Text: Bengt Boström