Denna lätt dimmiga morgon hade 15 personer infunnit sig vid Fröberget för att ta en promenad och spana av läget. Dimman var rätt tunn och förhoppningen att den skulle skingras gick i uppfyllelse efter en stund. Mot slutet hade vi till och med solsken och rätt varmt, säkert över 15°.

Frökärret var förstås den första anhalten. Sångsvanparet med årets sex ungar var kvar. De har för­modligen inte så bråttom iväg så längre födotillgången är god. Det var även mycket annan andfågel, mest bläsänder, snatteränder och gräsänder, samt någon knipa. De flesta bläsänderna var brunfärga­de, dvs. honor, årsungar eller hannar i eklips, men några hannar hade redan anlagt häckningsdräkt. Bland de närvarande snatteränderna utgjordes en betydligt större andel av hannar i häckningsdräkt. Med hjälp av tubkikare kunde de som så önskade titta närmare på de olika arterna och dräkterna.

I Frökärret fanns stora flytande sjok av grönalger (som framgår av bilden), men de tycktes inte hindra fåglarna från att hitta föda. Liknande såg vi senare i Rosenkällasjön.

Under den fortsatta vägen observerade vi åtskilliga överflygande nötskrikor. Nu har de en hektiskt tid med att hamstra nötter och ekollon inför vintern. De flyger fram och tillbaka mellan födokälla och gömställe. Större hackspett och gröngöling sågs respektive hördes. Inne vid Tinnerö gård tycktes någon matning ännu inte ha påbörjats, men vi fick i alla fall ett antal gulsparvar högt uppe i trädtop­parna, identifierade på lätet och visuellt genom tubkikare. Så värst gula är de som bekant inte vid den här års­tiden.

Inne i Hammarskogen fanns ett antal nötväckor och olika arter mesar (tofsmes, blåmes och talgoxe) samt även kungsfågel och trädkrypare.

Så var det då dags för förmiddagens fika, då vi fördelade oss mellan rastbordet vid gömslet och bänken ute på plattformen i Rosenkällasjön. Medan vi satt där kom åtskilliga flockar med gäss, mest grågås men också en del kanadagås, inflygande västerifrån. De hade förmodligen provianterat på fälten under morgonen och kom nu för att vila på sjön och smälta maten. Andfåglar dominerade givetvis på Rosenkällasjön: sångsvan, knölsvan, de nämnda gåsarterna, bläs-, snatter- och gräsand samt knipa. Sothöns var det också gott om. Vigg var förväntad, men noterades inte den här dagen.

Under den fortsatta promenaden hördes en rödhake ivrigt knäppa. De som var i närheten av den medburna tubkikaren fick från vägen se en smådopping i Rosenkällasjön samt ett antal krickor, och från Östra Rosenkällatornet såg vi åtminstone fyra skedänder. Ingen av krickorna eller skedänderna uppvisade hanlig häckningsdräkt, utan alla var i eklips. Dessa arter ruggar senare till häckningsdräkt än t.ex. gräs- och snatterand. Gula ögon avslöjade att åtminstone någon skedand var av hanligt kön. Ute på holmarna i sjön vilade även några 10-tal tofsvipor, som blev dagens enda vadarart.

Åter vid Fröberget räknades antalet arter ihop till 34. I efterhand tillkom entita, sedd av ”förtruppen”, så summan blev 35 arter. För två år sedan vid ungefär samma datum hade vi 38 arter, enligt mina note­ringar. Den gången hade vi för övrigt fem rovfågelarter, idag ingen alls!

Text: Ingemar Ander